- Till startsida
- Om mig
- Kategorier
- Arkiv
- Bloglovin
- Tumblr
- Bra bloggar
När man är så läskigt nära sitt mål
Det stämmer så jäkla bra in på hur jag känner just nu. Jag behöver typ en slap in the face för att jag ska vakna upp och inse att jag inte drömmer. Jag kan inte bara glida med såhär, det är respektlöst. Jag har så himla länge drömt om att få gå modedesign på textilhögskolan i Borås. Nu ska jag få det och jag blir lite rädd för mig själv att jag inte reagerat mer än vad jag gjort över detta besked. Mitt mål för i år var att bli kallad på intervju. När jag fick det beskedet grät jag som bara fan, skrek, och hyperventilerade. Mitt leende kunde inte suddas bort. Men när jag fick antagningsbeskedet var det bara en skön känsla. Eftersom att jag verkligen inte hade förväntat mig detta hade jag heller inte byggt upp några förhoppningar. Jag hade nog omedvetet byggt upp något sorts skydd för att inte behöva bli besviken och därför kan jag nu inte känna samma lycka som jag gjorde när jag blivit kallad till intervju.
Jag är nog så läskigt nära mitt mål att jag inte längre ser det klart framför mig. Jag har åkt fram så fort så att ögonen ännu inte har hunnit fokusera. Allt är ett litet bluuuuur. Ett vacket blur dock, men suddigt.
Detta är en läskig känsla. Jag försöker verkligen reda ut det här med mig själv. Det tar mycket fokus nu när jag egentligen bara vill ta vara på de sista dagarna i Mora med klassen och i skolan. Men jag antar att det bara är att känna tillit till att det vackra blurret framför mig snart kommer att klarna. De i juryn på Textilhögskolan har känslan av att jag är redo, och de kan förhoppningsvis sin grej så länge som de har valt ut vilka som ska få komma in. Men målet är så läskigt nära nu. Självklart är det bara ett delmål men det har varit mitt liv, min trygghet och min bästa vän nu de senaste åren och nu är jag där så det är dags att våga falla lite fritt och låta mig skapa nya mål inom detta.
Det enda jag egentligen har fattat och känner mig riktigt jävla stolt över är att utav de två bästa modeutbildningarna i Sverige har jag kommit in på en. Utav 30 elever totalt som har antagits och kommer antas till dessa skolor på modedesignutbildningarna (15 till Beckmans mode och 15 till Textilhögskolans modedesign) så är jag en av dem. Jag är alltså en utav de 30 bästa sökande till modedesignskolor i Sverige i år.
För att försöka summera detta tror jag att jag sörjer förlusten av min bästa vän (målet att komma in på textilhögskolan), är lite rädd att överge något precis när jag börjar bli bra på det (jag är ju typ kung på arbetsprover nu eller nåt, haha nä men ah) och känner lite allmän prestationsångest över att ta ett sådant stort steg, jag vet att jag vill det men det är läskigt.
Missförstå inte detta. Jag är superglad. Jag vill verkligen detta. Jag är helt säker. Bara öppnar min hjärna och försöker konvertera luddiga tankar till text för att förstå mig på hur jag reagerar och varför.
Kommentarer
Trackback